information om proteiner

Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av protein. Protein utgör därmed en viktig komponent i kroppen och spelar en roll för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion.
Generna kodar för olika proteiner, d.v.s. beroende på hur generna ser ut så kan olika typer av proteiner tillverkas i cellen.
Proteinerna finns på olika platser i kroppen och utför olika uppgifter. En del proteiner transporterar näringsämnen i blodet, andra lagrar syre och kväve, några finns i cellmembranen och tar emot viktiga ämnen, en del proteiner bygger upp hud och hår
Proteiner i kroppen byggs upp av ett 20 olika aminosyror varav åtta regelbundet måste tillföras genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem. Förutom i musklerna kan inte protein i nämnvärd omfattning lagras i kroppen. Enbart ett högt proteinintag leder inte till ökad uppbyggnad av proteinrika vävnader och är därför ingen garanti för ökad muskeluppbyggnad. Grundförutsättningen för muskeluppbyggnad är fysisk träning. Effekten av träningen beror dels på kostens innehåll av protein, dels på om kroppen är i energibalans. (när kroppens energibehov täcks av energiintaget via maten). Rekommenderat dagsintag av protein för en vuxen är ca 0,8 g per kg kroppsvikt, vilket motsvarar 50-60 g per dag, men om man styrketränar kan man ha nytta av upp till 2 g protein per kg kroppsvikt. Även vid kondition och uthållighetsträning kan man ha nytta av lite extra protein då musklerna bryts ner vid långvarig fysisk påfrestning. Efter ett träningspass är det bra att få i sig protein i kombination med kolhydrater inom 30 minuter. Dels för att minimera återhämtningstiden och stimulera musklernas uppbyggnad men även för att få energi för att stärka upp kroppens immunförsvar som är nedsatt efter en kraftig fysisk ansträngning.
Läs mer om animaliskt och vegetabiliskt protein på kosttillskottsguiden.