Mindfulness utbildning i meditation och medveten nätvaro har i studier visat sig motverka stress, men kan även  förhindra depression och minska ångest vid kronisk smärta.  Detta beskrivs i en artikel skriven av forskare vid  Brown University  och man har också hittat en möjlig  neurofysiologisk förklaring till detta.
Forskarna  föreslår att mindfulnessutövare får ökad kontroll över sensoriska kortikala alfarytmer som hjälper till att reglera hur hjärnan processar och filtrerar förnimmelser, inklusive smärta och negativa minnen. Studien bygger på tidigare publicerade experimentella resultat och en validerad datorsimulering av neurala nätverk.

Eftersom mindfulness meditations träning börjar med fokus  kroppsdelar och de egna  andetagen kan man skapa en förbättrad kontroll över lokala alfarytmer i hjärnans primära somatosensoriska cortex där förnimmelser från olika delar av kroppen kartläggs av hjärnan.
Genom att lära sig kontrollera sitt fokus på det nuvarande somatiska ögonblicket kan  mindfulness meditatörer utveckla en bättre kontroll  för styrning av  lokala sensoriska kortikala alfarytmer . Effektiv modulering av kortikala alfa rytmer i sin tur gör det möjligt att  optimera filtrering av sensorisk information. Meditatörer lär sig inte bara att kontrollera vilka specifika kroppsdelar sensationer kommer ifrån, men också  att reglera uppmärksamhet, t.ex. tona ner upplevelsen av kronisk smärta. Den lokala uppmärksamhetskontrollen av somatosensoriska alfa rytmer blir också en motvikt mot internt fokuserade negativa tankar, som skapas vid depression.
Studien leddes av  Catherine Kerr, biträdande professor vid Alpert Medical School och chef för translationell neurovetenskap för den kontemplativa studier initiativet vid Brown.

MRI studier visade också att personer som har utbildats i mindfulness har snabbare och större förändringar i alfa-vågornas amplitud när de skiftar fokus.
I ett experiment som publicerades i Journal of Neuroscience 2010, observerades attt när folk inriktat sig på t.ex. en känsla i vänster hand, visade motsvarande ”karta” för handen i cortex en markant nedgång i alfavågornas amplitud.   När försökspersonerna uppmärksamhet skiftat bort från den kroppsdel, gick alfarytmens amplitud upp  i motsvarande del i hjärnan.  Andra forskargrupper har visat att detta även är fallet för andra typer av uppmärksamhetsrelaterade uppgifter, inklusive fokus på rumslig uppmärksamhet och arbetsminne.
År  2011 publicerade forskarlaget en annan artikel i Brain Research Bulletin där  randomiserade patienter fick  åtta veckors mindfulness träning jämfördes med en kontrollgrupp som inte fick det.  När  medlemmarna  i varje grupp ombads att rikta uppmärksamheten på en känsla i handen och sedan växla uppmärksamheten till  sin fot visade de som tränats  i mindfulness  snabbare och större förändringar i alfa-vågsamplitud i hjärnans  kartbild över  handen när de gjorde uppmärksamhetsskiftet än de sex personer som inte hade mindfulness träning.
Teamet har också utvecklat en datormodell  för att simulera alfa hjärnvågor genom ömsesidiga interaktioner mellan cortex, som bearbetar information och tankar, och thalamus, som är som en växel som förmedlar informationsflödet från resten av hjärnan till cortex.

Författarna föreslår att utbildning av patienter med kronisk smärta i standardiserade mindfulness tekniker för att fokusera på och sedan fokusera bort från smärta, bör leda till förbättringar även vid kronisk smärta.