Kokosolja eller kokosfett har på senare år lanserats som någon form av mirakelmat. Men kokosolja innehåller hög andel mättade fettsyror, liksom smör och många andra animaliska fetter. Mättade fetter som i tidigare studier visat på negativa hälsoeffekter. Redan för över 40 år sedan varnade man för kokosolja i tidskriften ”Circulation” där man skrev: “Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level” [12]. Denna varning håller fortfarande vetenskapligt och återkommer i reviewartiklar från 2016 och 2017  [13, 14]. American Heart Association varnar för kokosolja och jämställer oljan med smör och liknande fetter med mycket mättat fett [6]. Liknande information finns hos The British Heart Foundation, UK Department of Health [7], The World Health Organization (WHO) [8], Livsmedelsverket [9], Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) [10], Hjärt-Lungfonden [11], The American Diabetes Association (ADA) [33] och flera andra organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Samtidigt finns det andra studier som hävdar att sambandet mellan mättat fett  och hjärt-kärlsjukdomar inte kan påvisas [3-5]. Kokosolja innehåller också medellånga fettsyror, medium chain fatty acids (MCFA), främst  fettsyrorna C12:0 (laurinsyra; lauric acid) och C14:0 (myrinstinsyra; myristic acid), medellånga fettsyror, vilka metaboliseras annorlunda än de långa mättade fettsyrorna [26] men som också har en kraftfull LDL-kolesterolhöjande effekt [26, 27].

Kokosolja har marknadsförts som virus- och bakteriehämmande,  immunstärkande, insulinstabiliserande, kolesterolsänkande och även andra hälsofrämjande effekter  [1, 2 3 4]. Argumenten för att tala om att kokosolja är så bra för hälsan har varit att det i länder där man äter kokosolja, såsom Indien, Sri Lanka, Filipinerna, Indonesien med flera länder så är död i hjärt-kärlsjukdom mindre vanlig än i andra länder [3].

 

Kokosolja innehåller i stort sett bara fett, främst mättat fett, lite enkelomättat fett och ännu mindre fleromättat fett. I tabell 1 jämförs fettsyrasammansättningen hos kokosolja, smör och rapsolja. Det är fettsyrasammansättningen som förklarar effekten av kokosolja och alla andra fetter med liknande fettsyrasammansättning. Kokosolja är inte unik i sin fettsyrasammansättning och kan jämställas med smör och andra fetter, främst animaliska fetter. De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat fett [9]. Den enda studie där kokosolja har visat på en ”bättre blodprofil” var när kokosolja jämfördes med smör [15].

Man har sett att plasmakolesterol ökar bara några timmar efter intag av kokosolja [16] och att kokosolja höjer LDL-kolesterol mer än fett från rött kött [17]. Ett flertal studier har visat liknande resultat, alltså att kokosolja höjer kolesterolhalten i blodet. I en reviewartikel från 2016 fann man i sju interventionsstudier att kokosolja ökade totalkolesterolhalten i alla sju studier och att LDL-kolesterolhalten ökade i sex av studierna [18]. Ett flertal studier har visat att när man påverkar kolesterolhalten så påverkas insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar [19-25]. Kolesterolhalterna, speciellt LDL-kolesterol i serum och plasma har visat sig vara goda markörer för hjärt-kärlsjukdom [19-25].

Kokosfett är alltså inte bra att äta i större mängder om man vill undvika att få hjärt-kärlsjukdomar. Detsamma gäller  för diabetes. Kokosfett innehåller som sagt mycket mättat fet och  det finns ett samband mellan mättat fett och diabetes [29-31]. Det är i synnerhet mättat fett som är relaterat till fettinducerad insulinokänslighet [29-31].  Detta eftersom fett ger insulinresistens i muskler och lever som i sin tur leder till betacelldysfunktion i bukspottkörteln [29-31]. Det finns även samband mellan insulinresistens, diabetes och cancer [32].

Däremot kan hälsoeffekterna vara annorlunda vid intag av hel kokos eller kokosflingor som förutom fett även innehåller protein, kolhydrater, fiber, folat, järn med flera ämnen  [9, 16].

Tabell 1. En jämförelse av mängden olika fettsyror i kokosfett, smör och rapsolja. (Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas).

Livsmedel	Gram fettsyror per 100 gram livsmedel
	Mättade	Enkelomättade	Fleromättade
Kokosfett	92	6	2
Smör (80 % fett)	55	19	3
Rapsolja	7	61	27

Referenser

1. Lockyer S, Stanner S. Coconut oil – a nutty idea? Nutr Bull. 2016;2016:42–54.
2. John Douillard’s LifeSpa. Coconut Oil: The one saturated fat you should be eating.  https://www.youtube.com/watch?v=S5kKlR5Mqgo. (Hämtad 2018-05-18).
3. Dayrit  CS. Coconut oil: Atherogenic or Not? (What therefore causes Atherosclerosis?). http://coconutresearchcenter.org/wp-content/uploads/2015/11/article-032305.pdf. (Hämtad 2018-05-21).
4. Fife B. coconut oil and heart disease. http://www.coconutresearchcenter.org/index.php/articles-and-videos/coconut-information/coconut-oil-and-heart-disease-2/. (Hämtad 2018-05-21).
5. Kurera debatt 27 juni, 2017. Falsk fakta i artikel om kokosolja. https://kurera.se/falsk-fakta-i-artikel-om-kokosolja/. (Hämtad 2018-05-04).
6. American Heart Association.  http://www.heart.org/. (Hämtad 2018-05-04).
7. British Heart Foundation. I’ve heard coconut oil is good for you. Is this true? https://www.bhf.org.uk/heart-matters-magazine/nutrition/ask-the-expert/coconut-oil. (Hämtad 2018-05-04).
8. WHO. http://www.who.int/. (Hämtad 2018-05-04).
9. Livsmedelsverket. Smör, margarin och matolja. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=kokosfett&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=62.20.156.140&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_72ccb1db-993c-4a94-8066-0d90a101b0b2_sv&_t_hit.pos=1 (Hämtad 2018-05-04).
10. Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2012, 5th edition: Integrating nutrition and physical activity. Nordiska ministerrådet: Copenhagen; 2014.
11. Hjärt-Lungfonden. https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/kost/Fragor-och-svar/Vilket-fett-ar-bast-for-hjartat/. (Hämtad 2018-05-04).
12. Wright IS. Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level. Editorial: Cardiovascular diseases-guidelines for prevention and care resources. Circulation. 1974;49(3):387-9.
      
13. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
14. Freeman AM, Morris PB, Barnard N et al. Trending Cardiovascular Nutrition Controversies. J Am Coll Cardiol. 2017;69(9):1172-87.
15. Cox C, Sutherland W, Mann J, de Jong S, Chisholm A, Skeaff M. Effects of dietary coconut oil, butter and safflower oil on plasma lipids, lipoproteins and lathosterol levels. Eur J Clin Nutr. 1998;52(9):650-4.
16. Livsmedelsverket. Matfetter – råd. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/matfetter—rad.
17. Myhrstad MC, Narverud I, Telle-Hansen VH et al. Effect of the fat composition of a single high-fat meal on inflammatory markers in healthy young women. Br J Nutr. 2011;106(12):1826-35.
18. Reiser R, Probstfield JL, Silvers A,  et al. Plasma lipid and lipoprotein response of humans to beef fat, coconut oil and safflower oil. Am J Clin Nutr. 1985;42(2):190-7.
19. Eyres L, Eyres MF, Chisholm A, Brown RC. Coconut oil consumption and cardiovascular risk factors in humans. Nutr Rev. 2016;74(4):267-80.
20. The Emerging Risk Factors Collaboration. Major Lipids, Apolipoproteins, and Risk of Vascular Disease. JAMA. 2009;302(18):1993-2000. doi:10.1001/jama.2009.1619.
21. Prospective Studies Collaboration. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55000 vascular deaths. Lancet. 2007;370(9602):1829-39.
22. Clarke R, Emberson J, Fletcher A, Breeze E, Marmot M, Shipley MJ. Life expectancy in relation to cardiovascular risk factors: 38 year follow-up of 19,000 men in the Whitehall study. Br Med J. 2009;339:b3513.
23. Björck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009;30:1046-56.
24. Rosengren A, Eriksson H, Hansson PO, Svärdsudd K, Wilhelmsen L, Johansson S, et al. Obesity and trends in cardiovascular risk factors over 40 years in Swedish men aged 50. J Intern Med. 2009;266(3):268-76.
25. Eliasson M, Janlert U, Jansson J, Stegmayr B. Time trends in population cholesterol levels 1986–2004: influence of lipid-lowering drugs, obesity, smoking and educational level. The northern Sweden MONICA study. J Intern Med. 2006;260(6):551-9.
26. Olsson AG, Bengtsson F, Rosengren A, Per Tornvall P. Kolesterolhypotesen står sig. Läkartidningen. 2010;107(12):831-6.
27. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
28. Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr. 2003;77(5):1146–55.
29. Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016.
30. Lichtenstein AH, Schwab US. Relationship of dietary fat to glucose metabolism. Atherosclerosis. 2000;150:227–243.
31. Rachek LI. Free fatty acids and skeletal muscle insulin resistance. Prog Mol Biol Transl Sci. 2014;121:267-92. doi: 10.1016/B978-0-12-800101-1.00008-9.
32. Taylor R. Banting Memorial lecture 2012: reversing the twin cycles of type 2 diabetes. Diabet Med. 2013;30(3):267-75. doi: 10.1111/dme.12039.
33. Westley RL, May FEB. A Twenty-First Century Cancer Epidemic Caused by Obesity: The Involvement of Insulin, Diabetes, and Insulin-Like Growth Factors. Int J Endocrinology. 2013, Article ID 632461. http://dx.doi.org/10.1155/2013/632461
34. American Diabetes Association. Lifestyle Management: Standards of Medical Care in Diabetes—2018. Diabetes Care 2018; 41(Supplement 1): S38-S50.