Kokosolja Nyttigt eller onyttigt?

nytt

Kokosolja eller kokosfett har på senare år lanserats som någon form av mirakelmat. Men kokosolja innehåller hög andel mättade fettsyror, liksom smör och många andra animaliska fetter. Mättade fetter som i tidigare studier visat på negativa hälsoeffekter. Redan för över 40 år sedan varnade man för kokosolja i tidskriften ”Circulation” där man skrev: “Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level” [12]. Denna varning håller fortfarande vetenskapligt och återkommer i reviewartiklar från 2016 och 2017  [13, 14]. American Heart Association varnar för kokosolja och jämställer oljan med smör och liknande fetter med mycket mättat fett [6]. Liknande information finns hos The British Heart Foundation, UK Department of Health [7], The World Health Organization (WHO) [8], Livsmedelsverket [9], Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) [10], Hjärt-Lungfonden [11], The American Diabetes Association (ADA) [33] och flera andra organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Samtidigt finns det andra studier som hävdar att sambandet mellan mättat fett  och hjärt-kärlsjukdomar inte kan påvisas [3-5]. Kokosolja innehåller också medellånga fettsyror, medium chain fatty acids (MCFA), främst  fettsyrorna C12:0 (laurinsyra; lauric acid) och C14:0 (myrinstinsyra; myristic acid), medellånga fettsyror, vilka metaboliseras annorlunda än de långa mättade fettsyrorna [26] men som också har en kraftfull LDL-kolesterolhöjande effekt [26, 27].

Kokosolja har marknadsförts som virus- och bakteriehämmande,  immunstärkande, insulinstabiliserande, kolesterolsänkande och även andra hälsofrämjande effekter  [1, 2 3 4]. Argumenten för att tala om att kokosolja är så bra för hälsan har varit att det i länder där man äter kokosolja, såsom Indien, Sri Lanka, Filipinerna, Indonesien med flera länder så är död i hjärt-kärlsjukdom mindre vanlig än i andra länder [3].

 

Kokosolja innehåller i stort sett bara fett, främst mättat fett, lite enkelomättat fett och ännu mindre fleromättat fett. I tabell 1 jämförs fettsyrasammansättningen hos kokosolja, smör och rapsolja. Det är fettsyrasammansättningen som förklarar effekten av kokosolja och alla andra fetter med liknande fettsyrasammansättning. Kokosolja är inte unik i sin fettsyrasammansättning och kan jämställas med smör och andra fetter, främst animaliska fetter. De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat fett [9]. Den enda studie där kokosolja har visat på en ”bättre blodprofil” var när kokosolja jämfördes med smör [15].

Man har sett att plasmakolesterol ökar bara några timmar efter intag av kokosolja [16] och att kokosolja höjer LDL-kolesterol mer än fett från rött kött [17]. Ett flertal studier har visat liknande resultat, alltså att kokosolja höjer kolesterolhalten i blodet. I en reviewartikel från 2016 fann man i sju interventionsstudier att kokosolja ökade totalkolesterolhalten i alla sju studier och att LDL-kolesterolhalten ökade i sex av studierna [18]. Ett flertal studier har visat att när man påverkar kolesterolhalten så påverkas insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar [19-25]. Kolesterolhalterna, speciellt LDL-kolesterol i serum och plasma har visat sig vara goda markörer för hjärt-kärlsjukdom [19-25].

Kokosfett är alltså inte bra att äta i större mängder om man vill undvika att få hjärt-kärlsjukdomar. Detsamma gäller  för diabetes. Kokosfett innehåller som sagt mycket mättat fet och  det finns ett samband mellan mättat fett och diabetes [29-31]. Det är i synnerhet mättat fett som är relaterat till fettinducerad insulinokänslighet [29-31].  Detta eftersom fett ger insulinresistens i muskler och lever som i sin tur leder till betacelldysfunktion i bukspottkörteln [29-31]. Det finns även samband mellan insulinresistens, diabetes och cancer [32].

Däremot kan hälsoeffekterna vara annorlunda vid intag av hel kokos eller kokosflingor som förutom fett även innehåller protein, kolhydrater, fiber, folat, järn med flera ämnen  [9, 16].

Tabell 1. En jämförelse av mängden olika fettsyror i kokosfett, smör och rapsolja. (Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas).

Livsmedel Gram fettsyror per 100 gram livsmedel
Mättade Enkelomättade Fleromättade
Kokosfett 92 6 2
Smör (80 % fett) 55 19 3
Rapsolja 7 61 27

Referenser

  1. Lockyer S, Stanner S. Coconut oil – a nutty idea? Nutr Bull. 2016;2016:42–54.
  2. John Douillard’s LifeSpa. Coconut Oil: The one saturated fat you should be eating.  https://www.youtube.com/watch?v=S5kKlR5Mqgo. (Hämtad 2018-05-18).
  3. Dayrit  CS. Coconut oil: Atherogenic or Not? (What therefore causes Atherosclerosis?). http://coconutresearchcenter.org/wp-content/uploads/2015/11/article-032305.pdf. (Hämtad 2018-05-21).
  4. Fife B. coconut oil and heart disease. http://www.coconutresearchcenter.org/index.php/articles-and-videos/coconut-information/coconut-oil-and-heart-disease-2/. (Hämtad 2018-05-21).
  5. Kurera debatt 27 juni, 2017. Falsk fakta i artikel om kokosolja. https://kurera.se/falsk-fakta-i-artikel-om-kokosolja/. (Hämtad 2018-05-04).
  6. American Heart Association.  http://www.heart.org/. (Hämtad 2018-05-04).
  7. British Heart Foundation. I’ve heard coconut oil is good for you. Is this true? https://www.bhf.org.uk/heart-matters-magazine/nutrition/ask-the-expert/coconut-oil. (Hämtad 2018-05-04).
  8. WHO. http://www.who.int/. (Hämtad 2018-05-04).
  9. Livsmedelsverket. Smör, margarin och matolja. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=kokosfett&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=62.20.156.140&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_72ccb1db-993c-4a94-8066-0d90a101b0b2_sv&_t_hit.pos=1 (Hämtad 2018-05-04).
  10. Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2012, 5th edition: Integrating nutrition and physical activity. Nordiska ministerrådet: Copenhagen; 2014.
  11. Hjärt-Lungfonden. https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/kost/Fragor-och-svar/Vilket-fett-ar-bast-for-hjartat/. (Hämtad 2018-05-04).
  12. Wright IS. Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level. Editorial: Cardiovascular diseases-guidelines for prevention and care resources. Circulation. 1974;49(3):387-9.
      
  13. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
  14. Freeman AM, Morris PB, Barnard N et al. Trending Cardiovascular Nutrition Controversies. J Am Coll Cardiol. 2017;69(9):1172-87.
  15. Cox C, Sutherland W, Mann J, de Jong S, Chisholm A, Skeaff M. Effects of dietary coconut oil, butter and safflower oil on plasma lipids, lipoproteins and lathosterol levels. Eur J Clin Nutr. 1998;52(9):650-4.
  16. Livsmedelsverket. Matfetter – råd. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/matfetter—rad.
  17. Myhrstad MC, Narverud I, Telle-Hansen VH et al. Effect of the fat composition of a single high-fat meal on inflammatory markers in healthy young women. Br J Nutr. 2011;106(12):1826-35.
  18. Reiser R, Probstfield JL, Silvers A,  et al. Plasma lipid and lipoprotein response of humans to beef fat, coconut oil and safflower oil. Am J Clin Nutr. 1985;42(2):190-7.
  19. Eyres L, Eyres MF, Chisholm A, Brown RC. Coconut oil consumption and cardiovascular risk factors in humans. Nutr Rev. 2016;74(4):267-80.
  20. The Emerging Risk Factors Collaboration. Major Lipids, Apolipoproteins, and Risk of Vascular Disease. JAMA. 2009;302(18):1993-2000. doi:10.1001/jama.2009.1619.
  21. Prospective Studies Collaboration. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55000 vascular deaths. Lancet. 2007;370(9602):1829-39.
  22. Clarke R, Emberson J, Fletcher A, Breeze E, Marmot M, Shipley MJ. Life expectancy in relation to cardiovascular risk factors: 38 year follow-up of 19,000 men in the Whitehall study. Br Med J. 2009;339:b3513.
  23. Björck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009;30:1046-56.
  24. Rosengren A, Eriksson H, Hansson PO, Svärdsudd K, Wilhelmsen L, Johansson S, et al. Obesity and trends in cardiovascular risk factors over 40 years in Swedish men aged 50. J Intern Med. 2009;266(3):268-76.
  25. Eliasson M, Janlert U, Jansson J, Stegmayr B. Time trends in population cholesterol levels 1986–2004: influence of lipid-lowering drugs, obesity, smoking and educational level. The northern Sweden MONICA study. J Intern Med. 2006;260(6):551-9.
  26. Olsson AG, Bengtsson F, Rosengren A, Per Tornvall P. Kolesterolhypotesen står sig. Läkartidningen. 2010;107(12):831-6.
  27. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
  28. Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr. 2003;77(5):1146–55.
  29. Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016.
  30. Lichtenstein AH, Schwab US. Relationship of dietary fat to glucose metabolism. Atherosclerosis. 2000;150:227–243.
  31. Rachek LI. Free fatty acids and skeletal muscle insulin resistance. Prog Mol Biol Transl Sci. 2014;121:267-92. doi: 10.1016/B978-0-12-800101-1.00008-9.
  32. Taylor R. Banting Memorial lecture 2012: reversing the twin cycles of type 2 diabetes. Diabet Med. 2013;30(3):267-75. doi: 10.1111/dme.12039.
  33. Westley RL, May FEB. A Twenty-First Century Cancer Epidemic Caused by Obesity: The Involvement of Insulin, Diabetes, and Insulin-Like Growth Factors. Int J Endocrinology. 2013, Article ID 632461. http://dx.doi.org/10.1155/2013/632461
  34. American Diabetes Association. Lifestyle Management: Standards of Medical Care in Diabetes—2018. Diabetes Care 2018; 41(Supplement 1): S38-S50.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *