Kostens betydelse vid ADHD och hyperaktivitet

nytt

 

 

Frågan om kost och ADHD är komplicerad därför att här precis som i en del andra frågor kring ADHD kommer det an på hur patient respektive förälder upplever saker och hur man vetenskapligt definierat symptomen.

Hyperaktivitet är ett symptom på ADHD som brukar  försvinna av sig själv när man växer upp. Andra och mer destruktiva problem kvarstår däremot hos de flesta och däribland:

  • Nedsatt impulskontroll med ökad risk för att skada sig själv och andra.
  • Nedsatt kognitiv förmåga gör att de inte presterar lika bra som andra barn med samma IQ.
  • Nedsatt dopaminfunktion med ökad risk för depression, oro och missbruk.

Det är därför oerhört viktigt att mycket seriöst utvärdera ADHD-symptom om man gör förändringar av kost. Det är inte på något sätt säkert, självklart eller ens troligt att minskad hyperaktivitet innebär att ADHD försvunnit eller behandlas effektivt. En seriös behandling behöver i sin helhet även lösa de problem som är viktigast för patienten och inte bara ta hänsyn till daglig upplevelse hos anhöriga eller lärare.

Man kan också tänka sig att vissa barn har en födoämnesallergi som manifesterar sig med så pass tydliga symptom i centrala nervsystemet över tiden att det förväxlas med ADHD. Att det skulle handla om annat än enstaka personer är svårt att tro eftersom det inte tycks ha dokumenterats i kontrollerade studier. Vidare kan givetvis barn med ADHD också ha en födoämnesallergi vilket kanske försämrar allmäntillstånd inklusive ADHD-symptom.

Det går att ta reda på om en födoämnesallergi är fallet. Någon anledning att göra detta själv finns inte eftersom det är ganska komplicerat och förutom kontrollerade ändringar av kosten behöver vid en seriös kontroll inkludera pricktest och blodprov (RAST). Konsultera därför en läkare för utredning. Välkända symptom på födoämnesallergier inkluderar bland annat:

  • Rodnad, eksem, blåsor och nässelutslag på huden.
  • Försämrade befintliga eksem.
  • Astma, nästäppa och snuva.
  • Klåda i svalg.
  • Magkramper, illamående, kräkningar, buksmärtor och diarréer.
  • Anfall av migrän hos migränpatienter.
  • Försämring av ledbesvär.
  • Allergichock.

Även huvudvärk, trötthet och retlighet kan vara ett symptom på födoämnesallergi.

Det finns visst stöd för att några tillsatser och livsmedel kan försämra symptomen vid ADHD. Detta gäller bl.a. sura drycker, alkohol och vissa färgämnen.

Även om en förändrad kost som minskar hyperaktivitet inte behöver lösa alla problem med ADHD kan det ändå vara mycket önskvärt både för barn och vuxna. Relativt liten forskning finns som pekar ut att vissa livsmedel eller tillsatser försämrar ADHD men många föräldrar och vuxna med ADHD upplever att det lönar sig att utesluta vissa livsmedel. Det är heller inte alls otroligt att detta stämmer och så länge man inte tror att ändrad kost löser alla problem med ADHD och man upplever en förbättring är det också utmärkt.

Sådant många föräldrar och vuxna med ADHD rapporterat kan försämra symptom på ADHD inkluderar:

  • Vissa artificiella färgämnen.
  • Andra kemiska tillsatser.
  • Mejeriprodukter.
  • Vete och annat med gluten.
  • Socker och andra snabba kolhydrater.
  • Choklad.
  • Natriumglutamat och andra smakförstärkare.

 

Englands motsvarighet till  Livsmedelsverket, Food Standards Agency,  har pekat ut vissa färgämnen och konserveringsmedel som är associerade med ökad hyperaktivitet generellt hos barn. Storleken på effekten man såg motsvarar cirka 10% av skillnaden i beteende mellan barn med respektive utan ADHD-bild. Mängden av tillsatserna som barnen fick var ganska höga men egentligen inte mer än vad vissa barn kan tänkas få i sig. Ämnen man undersökte i studien och i vissa kombinationer var associerad till mer hyperaktivitet var:

 

E-nyckel Namn Typ Färg
E 110 Para-orange Färgämne Gult-orange
E 104 Kinolingul Färgämne Gul
E 122 Azorubin Färgämne Rött
E 129 Allurarött AC Färgämne Rött
E 211 Natriumbensoat Konserveringsmedel –

Och i viss mån även:

 

E-nyckel Namn Typ Färg
E 102 Tartrazin Färgämne Gult
E 124 Nykockin Färgämne Rött

Även en australisk studie såg att tartrazin (E102) gav ökad irritabilitet, ”spring i benen” och sömnsvårigheter d.v.s. hyperaktivitet jämfört med placebopreparat hos barn i åldern två till 14 år med hyperaktivitetsproblem och att problemet ökade med större dos av tartrazin. I kontrollgruppen (barn utan hyperaktivitetsproblem) reagerade två av 20 på tartrazin mot 19 av 23 barn som av föräldrar klassats som ha hyperaktivitetsproblem. De som var känsliga reagerade redan på 1 mg tartrazin medan övriga klarade 50 mg utan påverkan.

I en metaanalys med 15 randomiserade dubbelblindade studier med totalt 219 barn såg man en signifikant effekt av livsmedelstillsatser på beteendet hos barn med diagnostiserad ADHD. Även andra studier har sett försämring av hyperaktivitet eller symptom på hyperaktivitet orsakat av tillsatser och särskilt just färgämnen och bland dessa som verkar vara särskilt problematiska azofärgämnen. Ytterligare studier har sett försämrad intellektuell prestationsförmåga.

Flera av de tillsatser man sett kanske orsakar eller förvärrar hyperaktivitet är s.k. azofärgämnen.  Azofärgämnen kan ge upphov till överkänslighet åtminstone hos personer som redan har någon form av allergi. Förr fick de användas endast i undantagsfall i Sverige men från maj 1999 är det tillåtna i många fler livsmedel. Färgerna används också i alla andra EU-länder och i många andra länder världen runt.

Lösgodis är ett exempel på livsmedel man kan möta som kan innehålla azofärgämnen utan att man enkelt kan ta reda på det.

Följande av azorfärgerna kan förekomma i livsmedel som säljs i Sverige:

 

E-nyckel Namn Färg
E 102 Tartrazin Gult
E 110 Para-orange Gult-orange
E 122 Azorubin Rött
E 123 Amarant Rött
E 124 Nykockin Rött
E 129 Allurarött AC Rött
E 151 Briljantsvart BN Svart
E 155 Brun HT Brunt
E 180 Litolrubin Rött

Att man går miste om något som inte likvärdiga alternativ finns till genom att helt välja bort dem är mycket tveksamt.

7. Var finns azofärgämnen (azofärger)?

E 123 får bara användas till fiskrom och spritdrycker samt färgen E 180 bara till ätbar ostskorpa. Övriga azofärger får användas till nästan alla livsmedel som får färgas till exempel:

  • De flesta drycker.
  • Glass.
  • Godis, konfektyrer och snacks.
  • Tuggummi.
  • Konditorivaror och desserter.
  • Sylt och marmelad.
  • Soppor och såser.
  • Senap.
  • Frukt- och grönsaksberedningar.
  • Smaksättningspreparat.
  • Kosttillskott.

I de flesta fall finns innehållsförteckning i vilket fall man kan välja bort produkter som innehåller dessa tillsatser och hellre köpa något man tror är mer hälsosamt. Först ska det stå ”färgämne” och sedan E-numret på varje färg eller namnet på varje färg. Flera svenska godistillverkare ingick frivilligt en överrenskommelse om att inte använda azofärgämnen när de blev tillåtna 1999. Det innebär inte att godis inte innehåller azofärger eftersom godis från andra leverantörer är vanliga och innehåller azofärger.

8. Kan azofärgämnen (azofärger) nå hjärnan?

Det mesta i naturlig mat som kan påverka hjärnan negativt har vi inbyggda skydd mot. Enzymer bryter ner mycket redan under matsmältningen och fortsatt senare i kroppen. Blod-hjärna-barriären skyddar slutligen hjärnan mycket effektivt mot massor av olämpliga ämnen som naturligt förekommer i vår mat och annars skulle påverka oss. Skulle azofärgerna brytas ner redan i magen finns givetvis ingen risk men att det skulle vara så är svårt se:

  • Azofärger har en gemensam funktionell grupp: R-N=N-R’
  • N=N kallas just för azo-grupp och N är alltså kväveatomer.
  • R och R’ är antingen en aryl- eller alkyl-grupp.

Alkohol är skadligt och ska undvikas vid ADHD

 

Vid ADHD är det särskilt viktigt att vara mycket försiktig med alkohol och det särskilt av tre anledningar:

1. Krympande frontallober. Alkohol är neurodegenerativt inte i minst i frontalloberna vars funktion skadas och minskar. Frontalloberna är just det område i hjärnan man tror har en delvis nedsatt funktion vid ADHD. Därmed kan symptom på ADHD långsiktigt försämras ytterligare av överkonsumption.

2. Ökad risk för missbruk. Den som lider av ADHD löper ökad risk för alkoholmissbruk. Orsaken är troligen dels att alkohol tillfälligt kan minska vissa symptom associerade till ADHD t.ex. nedstämdhet eller oro, samt att impulskontrollen är nedsatt vid ADHD.

3. Läkemedel och alkohol är en dålig kombination. Stor försiktighet krävs med att kombinera centralstimulerande läkemedel och alkohol. Risken är annars att främst den ”sövande” men inte den angenäma effekten av alkohol motverkas.

 

Omega-3 är bra för nervsystemet

De långkedjade omega-3 fettsyrorna som finns i fet fisk och kosttillskott med fiskolja har i ett flertal studier visat sig vara viktiga för det centrala nervsystemet. Det finns studier som sett ökad koncentrationsförmåga och förbättrad intellektuell förmåga. Andra har sett att de kan motverka nedstämdhet och ge ett jämnare humör. Flera studier har skett på barn med ADHD. Det verkar emellertid inte som alla kan få en positiv verkan som är tydlig på ADHD. Även när verkan ges verkar det inte handla om någon fullständig reduktion av symptom utan det är vissa som förbättras.

11. Zink kan vara viktigt

Brist på vilket näringsämne som helst kan störa hjärnans funktion. Ett som särskillt diskuterats runt ADHD är zink. Där har man också sett minskade symptom med kosttillskott liksom snabbare verkan av metylfenidat tillsammans med zink. Effekten har emellertid inte varit särskilt tydlig jämfört med placebo. Oavsett det är zink betydelsefullt för hjärnan och är inte minst viktigt för produktionen av dopamin och de flesta menar att dopaminfunktionen är störd vid ADHD. Vidare har zink betydelse för regleringen av dygnsrytmen via melatonin och störd dygnsrytm är vanligt vid ADHD.

Att det är en verksam behandling på ADHD som är tillräcklig ensam är däremot mycket tveksamt. Det verkar däremot vara klokt att se till att äta en kost som innehåller tillräckligt med zink.

 Betydelsen av Järn.

Restless legs syndrome (RLS) är vanligare vid ADHD och kan beskrivas som rastlösa ben eller myrkrypningar. Det kan orsaka stora svårigheter att somna och vara nästan smärtsamt. Orsaken till restless legs syndrome (RLS) är mycket sannolikt för lite dopamin i delar av nervsystemet. Att problemet ökar till natten beror sannolikt på att produktionen av dopamin vid den tiden minskar naturligt.

Järn är betydelsefullt för produktion av dopamin och en brist kan öka problemet men även tillskott utan att brist på järn är fallet tycks kunna lindra RLS. Givet att järn är betydelsefullt för produktionen av dopamin och att RLS är vanligare vid ADHD kan det vara viktigt att se till att den kost man äter förser kroppen med tillräckligt av järn. Detta gäller givetvis särskilt kvinnor som relativt ofta har järnbrist p.g.a. menstruationen. De vanligaste källorna till järn i kosten är (enligt undersökningen Riksmaten som Livsmedelsverket gör):

 

Diet utan mjölk och gluten vid autism

Symptom på autismspektrumsyndrom är vanligt tillsammans med ADHD. En teori om kost och autism är att en del barn med autism kan ha en genetisk avvikelse som gör att de inte korrekt bryter ner proteiner i tarmen. Teorin är att denna genetiska avvikelse får restprodukter att påverka hjärnan negativt. En del föräldrar till barn med autism liksom ADHD upplever att de ser en förbättring av symptom genom att utesluta mejeriprodukter och livsmedel med gluten.

Något bevis för att den genetiska avvikelsen existerar finns emellertid inte och heller har inga kontrollerade studier sett minskade symptom.

Koffein kan vara problematiskt

Koffein är välkänt för att kunna minska symptomen på ADHD åtminstone avseende förmåga att slutföra påbörjade uppgifter. Många med ADHD som inte behandlas med läkemedel konsumerar också stora mängder koffein per dag. Problemet med koffein är det ger mindre verkan  att kompensera skadan jämfört med biverkningar i form av nervositet o.s.v. jämfört med de centralstimulerande läkemedel som används mot ADHD. Har man problem med oro och dricker kaffe eller te kan det därför vara klokt att sluta dricka det ett tag och se om det gör en skillnad.

 

Comment (1)

  1. Pingback: Låggradig inflamation kan orsaka depression, adhd och sjukdomar inom autismspektrumsyndromet | NYTTigt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *