Vitt vin
Vinskola - vitt vin
När man pressar druvor och jäser musten utan skal blir vinet vitt oavsett om druvorna är blå eller gröna.
Merparten av det vita vinet görs på gröna druvor, men det görs även en hel del vitt vin på blå druvor, s.k. blanc de noir.
Från början är det vita vinet i det närmaste färglöst, men med stigande ålder och oxidation blir det gyllengult. När det blir riktigt gammalt kan färgen gå mot bärnsten.
Vita viner brukar jäsa på rostfria tankar, men eftersom inga skal finns med kan man även använda små ekafat med mycket liten öppning. Den metoden används t.ex. vid framställning av bättre vid bourgogne och finare vin på chardonnaydruvan.
Temperaturen för jäsning av vita viner är oftast mellan 15 och 23 grader.
Långlivade vita viner med mäktighet och stor kraft, brukar i allmänhet genomgå malolaktisk jäsning, där den hårdare äppelsyran omvandlas till mjölksyra i samband med fatlagringen. När man gör lättare vita viner, undviker man i allmänhet malolaktisk jäsning för att behålla den krispiga tonen.
Röda viner har tanniner som ger dem långt liv men detta naturliga konserveringsmedel saknas i huvudsak hos vita viner.
Liksom för röda viner dominerar de traditionella franska druvsorterna som t.ex. chardonnay, sauvignon blanc, semillon, viognier, marsanne och chenin blanc vitvinsproduktionen i stora delar av världen.
Därtill kommer riesling samt den italienska verdiccio, österikiska gruner veltliner och den spanska viura.
Ofta blandar man också olika vita druvsorter. Det finns också några riktigt usla vitvinsdruvor, som traditionellt mest används för att göra sprit på, t.ex. colombard och trebbiano (ugni blanc)
Kvalitet och karraktär på de vita vinerna bestäms i hög grad av vingården och dess förhållanden.
